Allmogen hade sina officiella representanter inom både socken och härad. Det var nämndemän, som satt i häradsnämnden och deltog vid häradstingen. Inom den kyrkliga organisationen representerades bönderna av kyrkvärdar och s.k. sexmän [12]. År 1709 namnges i mantalslängden för Hoby socken sexmannen Göte Persson i Hunnamåla och för år 1710 sexmannen Nils Matsson i Stengölsmåla, men det måste ha funnits fler. I protokollet från biskopsvisitationen i Hoby år 1696 namnges sexmannen Olof Clemmitsson i Röaby, och Mutzell berättar om den klockinskrift som efter kyrkklockans omgjutning år 1697 nämnde kyrkvärdarna Sven Persson och Åke Olofsson.

Nämndemännen är lättare att identifiera, eftersom närvarande nämndemän namnges vid varje ting. Vid tingen brukade även häradshövdingen Matthias Grubb, befallningsmannen i Bräkne och Listers härader Peter Wirell och häradsskrivaren Ehrengisel Törneman närvara. Dessa tre överlevde alla pesten.

De två kronolänsmän som verkade i häradet, Nils Hansson i Hällaryd och Anders Möller i Asarum, avled däremot.

Mutzell [13] nämner i sin avhandling att Peter Wirell på landshövding Adlersteens befallning upprättade "kataloger" över de i pesten döda i de olika socknarna, men om dessa kataloger har överlevt till vår tid och var de i så fall finns är ännu okänt. Mutzell, som på sin tid i egenskap av barnbarn till Peter Wirell, hade tillgång till en sådan katalog, uppger att antalet döda i pesten i Hoby var 1207 personer, i Åryd 426, i Hällaryd 382 och i Asarum 978.

Vad nämndemännen i Bräkne härad beträffar, råkade de naturligtvis ut för pesten i samma grad som resten av befolkningen. Kanske de rentav var utsatta för ytterligare risker, ty trots att tingsverksamheten mest låg nere under pesttiden, kallades de till några extra ting under samma period.

I slutet av 1710 bestod häradsnämnden av följande nämndemän [11]:

• Nils Svensson i Svenstorp
• Sven Jönsson i Svenstorp
• Tor Olsson i Kulleryd
• Nils Bengtsson i Froarp
• Samson Björnsson på Sternö
• Åke Bosson i Ebbarp
• Ingeman Jönsson i Lycke
• Mats Nilsson i Törneryd
• Nils Nilsson i Aplakärr
• Bo Olsson i Hakarp
• Jöns Ingemansson i Lycke
• Jeppe Olsson i Froarp
• Lars Bommarsson i Tostarp
• Mats Persson i Aplakärr
• Per Persson i Gundlatorp
• Sven Nilsson i Hålabäck

Den 7 februari 1711 hålls så [11]:

Närvarande var Peter Wirell samt följande nämndemän:

• Sven Jönsson i Svenstorp
• Tor Olsson i Kulleryd
• Samson Björnsson på Södra Sternö
• Åke Bosson i Ebbarp
• Ingeman Jönsson i Lycke
• Mats Nilsson i Törneryd
• Nils Nilsson i Aplakärr
• Sven Nilsson i Hålabäck
• Bo Olsson i Hakarp
• Jeppe Olsson i Froarp
• Per Persson i Gundlatorp

Den 15 april 1711 berättar Bräkne härads dombok [14] om ett extra ting, där kronobefallningsman Peter Wirell deltar samt

• Sven Jönsson i Svenstorp
• Tor Olsson i Kulleryd
• Ingeman Jönsson i Lycke
• Bo Olsson i Hakarp
• Nils Nilsson i Aplakärr
• Lars Bommarsson i Tostarp
• Jeppe Olsson i Froarp
• Nils Bengtsson i Froarp

Åke Bosson i Ebbarp deltog också vid detta extra ting men inte som nämndeman utan som svarande. Han och bonden Håkan Gammalsson i Ebbarp var rusthållare för båtsmannen Jon Abborre, en av de få båtsmännen i Asarum som inte åtföljt danskarna året innan. Abborre ville nu sluta som båtsman och angav som skäl att rusthållarna hade försökt få honom att följa med danskarna i likhet med de övriga båtsmännen. Bräkne härads dombok berättar om detta tillfälle [14]:

Rusthållarna Åke Bosson och Håkan Gammalsson ville absolut inte gå med på att de försökt tvinga Abborre till de danske - de hade bara försökt bli av med honom och få ut honom ur huset, vilket även båtsmannen själv faktiskt hävdade:

Abborren tillfrågades hwad bewis han till sitt angifwande hafwa att Rusthållarna twingat honom till de danske?

Han swarar at de hwarken föllijt honom dith eller twingat honom uthan allenast bedt honom gå bordt utur huset, hwilket en tiggare Karin som är hos honom till husa skulle hört, men elliest hafwa Olof i Ebbarp hördt att han frågat sina Rotebönder om han skulle gå till Småland eller de danske.

F. Hwad hafwa bönderna då swarat?

R. Att han skulle gå uhr huset.

Ebbarps åboer förklarar att de på intet sätt äro skyldiga till detta Abborrens ohemula angifwande och påstå att han sådant bewisa måtte. Tillståendes allenast at när Abborren frågat dem om han skulle gå åth Småland eller de danske, hafwandes de budit honom gå bordt at husen intet upbrändes, men intet at gå till Juten, elliest stod 2 skeppor Säd inne när fienden war där, men Åke intet wille betala honom

[...]

Abborre säger at Åke wille gifa honom 2 skeppor Rog för det han skulle taga sin hustrus skrin och lägga sina saker uti, samdt föllia med de danske, beropandes sig på den tiggekvinna som är i huus hos honom halta Karin benämnd, som hördt at de budit honom gå sin wäg. [...] Andra bewis kunde Abborren intet framskaffa, men säger at han intet will tiäna. [...]

Tinget fortsattes redan den 24 april, med följande nämndemän närvarande [14]:

• Sven Jönsson i Svenstorp
• Jeppe Olsson i Froarp
• Lars Bommarsson i Tostarp
• Ingeman Jönsson i Lycke
• Nils Bengtsson i Froarp

För att fylla ut häradsnämnden fick även fjärdingsmannen Håkan Persson i Asarum sitta med som nämndeman eftersom

och Åke Bosson i Ebbarp var fortfarande svarande och fick inte sitta som nämndeman. Men den här gången hade Åke Bosson skaffat fram en attest utfärdad av komministern i Asarum Johannes Orstadius (brorson till prästen i Karlshamn Olaus Orstadius), där det betygades att han inte hade med Abborres besök hos danskarna att göra:

Effter Nämndemannen Wählagtadt och förståndig Åke Bosson af mig begärer widnesbyrd huru Crono Båtzman Jon Abbore sig föörhölt, då han till Asarums Prästgård ankom den tijd de danske Gen:Majorerne Von Devitz och Von Rodsten der hade tagit sig inquartering; Så är min sannfärdige berättelse, att, sedan de andre, en hoop af hans Camerater, hade warit på gården och låtit sig öfwertala af bemälte herrar att gå till Carlshamn till Gen:Krig Commissarien Gize, att anamma handpenning, kom(överstruket) och de alle wore bortgångne, kom Jon Abbore i portskiulet wijd lilla kyrkioluckan och mötade iag der honom allena, hafwande han ingen man annars med, som iag kunde see, samt frågade mig, om hans Camerater woro bortgångne? Jag svarade: de ha alt gådt sin wäg. Han sade: så går iag min wäg. Derpå swarade iag: du har inte här att giöra, utan gack din wäg bort, hwarefter han wände om och gick den wägen han kom in igenom luckan. Att så i sanning är, warde här med under egen hand och wanligit signete betyget.

Detta avslutade ärendet för häradsrättens del, rusthållarna frikändes och Abborres önskan om att lämna sin tjänst som båtsman hänvisades till "Höglofl. Kongl. AmmiralitetsCollegii höggunstige rättvisa".

Den 5 juni 1711 berättar domboken hur inledningen till sommartinget får hållas [11]

Följande nämndemän deltog då:

• Ingeman Jönsson i Lycke
• Mats Nilsson i Törneryd
• Bo Olsson i Hakarp
• Jöns Ingemansson i Lycke
• Åke Bosson i Ebbarp
• Sven Nilsson i Hålabäck

För samma datum berättar Bräkne härads dombok vidare hur [11]

Vid ännu ett extra ting, den 7 juli 1711, befinner sig följande nämndemän på plats, inklusive de tre nyligen utsedda [11]:

• Jeppe Olsson i Froarp
• Mats Nilsson i Törneryd
• Bo Olsson i Hakarp
• Samson Björnsson på Sternö
• Håkan Persson i Asarum
• Nils Bengtsson i Froarp
• Harald Jönsson i Hoka
• Åke Bosson i Ebbarp
• Per Torbjörnsson i Åryd

För den 23 oktober 1711 berättar så domboken [11] slutligen om hur häradsnämnden åter blir komplett genom att fler nya nämndemän utses:

Och sedan gick livet vidare som vanligt, vad häradsnämnden beträffar.

Om kronolänsman Nils Hansson i Hällaryd har dödboken följande att berätta: